Försmak av julen

I Bay Area, som består av bukten som vaktas av San Francisco, finns det en förening för unga skandinavier. Den har 700 aktiva medlemmar plus ytterligare 400 i periferin. Jag är alltså inte ensam svensk i storstaden. Som bevis sprang jag på en svenska på caféet runt hörnet förra veckan och i Downtown hörs svenska titt som tätt.

Anledningen till att jag fick höra om föreningen var att det var tjuvstart på julen med svensk julmarknad i en kyrka i stan i lördags. Stämningen var inget annat än svensk med luciatåg, glögg med pepparkakor, blonda barn och Västerbottenost. Så även om jag såklart saknar dig Oscar så fick jag åtminstone njuta av julupptakten även jag. Jag tvivlar dock inte på att pepparkakorna är bakade med mer kärlek hos Ek/Westin.

Som senap på julskinkan så dekorerade vi lägenheten med glitter à la dålig julfest på Mallorca...

Jag känner dock att det räcker väldigt bra att bo med två svenskar och ha två till att ty mig till här. Jag känner inget behov att klumpa ihop mig med fler för tillfället. Känslan av svenskkolonier i Spanien kan ändå komma över mig ibland och på julmarknaden blev den kvävande stark. Tilläggas bör dock att det var många amerikaner och svenskättlingar där som ville lära sig mer om det svenska. Alltså inte bara svenskar som saknar det gamla landet.

Idag har jag vandrat runt planlöst i stan i 2 timmar och sedan pluggat lite. För att få c-, som jag satsar på, behövs 50% sammanräknat på läxor, quizzes, midterms och final. Det är inte mycket. Alls. Jag siktar mot stammen och hoppas på att inte krascha vid rötterna.

Så jag kommer nog lägga mig på ett stadigt c i de flesta kurserna, se mig själv i spegeln med ett stort leende, kasta väskan över axeln och vända mig mot Sverige för juletider om tre veckor - med mamma och pappas hembakade lussekatter som ett givet mål.